Jag har blivit en bokmal

I julklapp förra året fick mamma tre stycken böcker utav mig. Jag såg hur hon sträckläste dom och jag blir alltid lite avundsjuk när jag ser mamma dras in i böckerna. Jag har aldrig varit en bokmal och jag mer eller mindre hatar att läsa, framför allt har jag ju aldrig tid att läsa.
En dag fick jag ett ryck och blev sugen på att läsa något annat än kurslitteratur. Jag valde att ge en utav böckerna mamma fick i julklapp ett försök. Valet föll på Vecka 36. Några få dagar senare var boken slut. En bok som borde ta mig flera månader läsa tog inte ens en vecka. Behöver jag ens säga att den var bra?
Och det bästa var att jag gav mamma fortsättningen, Istället för dig. Så jag kunde börja läsa nästa på en gång. Den tog slut igår, den minst lika bra som första.
Nu däremot ska jag börja på tredje boken, Vila i frid. Jag försöker intala mig själv att jag inte ska läsa den fort för jag vill gärna ha den fjärde boken i serien innan den tredje är slut så att jag kan sätta tänderna i den på en gång.
Sofie Sarenbrant är fantastisk!
Herrgud, har jag blivit en bokmal?