onsdag 30 oktober 2013

Någongång måste bli den första

Jag är glad över att jag hunnit blivit 21 år innan jag var på min första begravning. Jag har verkligen haft en klump i magen inför detta. Man vet att någongång kommer det att ske. Någongång kommer en människa i min närhet bli en ängel och begravning är oifrånkomligt.
Det tog mig alltså 21 år innan jag fick säga hejdå till en ängel.
Gammelmormor Maj-Britt lämnade jordlivet och fick åter träffa sin Erik. Hon som jag tillbringade alla veckors fredagar hos under min dagmammetid. Blir ofta påmind om dessa fredagar, framförallt när jag ser en äggskivare. Jag kanske råkade att ha sönder en sådan när jag försökte skiva ett ägg med skal på... Pang sa det och stackars Maj-Britt fick lov att köpa ny. Så tokigt det kan gå.
Det har blivit många diskussioner den senaste tiden om min tid hos gammelmormor. Jag minns det som igår när vi stod vid spisfläkten och rökte. Helene rullade mina cigaretter med endast filter såklart. Hade det varit idag så hade väl socialen kommit och hämtat mig... Jag hade en egen behållare till mina och som jag myste när vi stod där och "rökte" tillsammans. Om jag tagit skada av det?! Skulle inte tro det va. Jag röker ju inte ens nu när jag får och tänker inte börja med det heller.
Det bakades bullar, koja byggdes under soffbordet och jag gömde mig alltid i garderoben när vi lekte... Gick runt i pumps och klättrade på stegar för att dammsuga spindelnäten i taket. Vi satt och spanade på olydiga invånare som genade över gräsmattan utanför, det var minsann inte okej.. Det däremot har jag tagit "skada" utav... Jag kan inte gå på en gräsmatta utan att tänka på Maj-Britts ord om att det inte var okej... Så i största möjliga utsträckning går jag runt gräsmattor. Det var något som var jobbigt att ha med sig på mitt sommarjobb när jag var tvungen att springa över en gräsmatta när larmet gick. Men jag gick alltid runt när läget var lugnt igen ;-)
Jag kunde minsann inte ha haft det bättre!
Alla dessa minnen blossades upp när jag satt där i kyrkbänken på begravningen. Jag som gråter utav att se begravningar på tv började ju snyfta så fort kyrkklockorna ringde... Jag förstår såhär i efterhand att det var en ljus begravning, vad det nu betyder... Men den var lättsam och jag är glad att jag fick med mig en fin begravning att ha i ryggsäcken. Den första känns liksom viktigast.
Många fina blommor fick pryda Eriks grav och snart får Maj-Britt vila bredvid honom.

Skulle vilja skriva att det var min första och sista begravning, men det vet jag ju att det inte är. Men man kan väl få önska? Och framför allt att det tar lång tid innan det är dags igen!

      

Status 12

Bild ifrån google
Som rubriken skvallrar om så kommer detta inlägg handla om "Status 12", en bok som Martin Melin har skrivit.
Jag såg det som en självklarhet att jag skulle läsa denna boken efter att ha följt bokens framställning i diverse sociala medier.
När Martin kom till Strängnäs och pratade om boken drog jag med mig Malin dit och vi drog ner medelåldern rejält.. Med Martins ord i bakhuvudet när jag läste boken var guld värda, kul att hitta meningar som han berättade om.
Tanken var att jag skulle sparat boken till min gallstensoperation, men jag kunde helt enkelt inte hålla mig ifrån att börja läsa...
Boken var lättläst och man drogs med ifrån första sidan till sista. Poff så var den slut. Jag hade mer än gärna sett att den var nååågra sidor till, men jag har hört ryktas om en fortsättning.. Det kändes verkligen som om man var med i bokens händelser, på Ikea parkeringen, hemma hos huvudpersonerna eller med i polisbilen. Jag var med i polisförhören och hade minst lika hög puls som huvudpersonen som var nervös inför att behöva förvränga sanningen lite...
Jag har faktiskt inte en enda negativ upplevelse med boken som jag kan dela med mig utav, den var bra ifrån början till slut. ( Och nej det skriver jag inte bara för att jag misstänker att Martin kommer att läsa det här och att jag är lite rädd för hans armmuskler... ;-) Utan jag tyckte verkligen att den var bra! )
När man kan förbeställa fortsättningen så har ni här en tjej som kommer att hänga på låset.

Så om ni får några timmar över så läs Status 12, nej det är ingen rekommendation utan en order!
    

V.44

Måndag: Mysdag med Albin
Tisdag: Jobb 7,30-16,30
Onsdag: Jobb 9-18
Torsdag: Jobb 8,30-16,30
Fredag: Jobb 7,30-15,30
Lördag: Oplanerad
Söndag: Oplanerad

Höstlov = Drömmen för vikarier som vill jobba ;-)

....

Någon har alltså sökt på `Fobi för brandmän` på google och kommit till min blogg. Haha, kan det bli mera rätt? Skulle inte tror det va!

lördag 5 oktober 2013

Bilder livar upp

Jag måste verkligen försöka få igång bloggandet ifrån mobilen, det är ju dötrist utan bilder!!
Idag är det en sån där typisk höstdag, man vill bara mysa under en filt med tända ljus. Det får jag göra ikväll för först ska det städas. Tjejkväll på g, Malin och Hilda kommer och håller mig sällskap ikväll. Det vankas middag och Malin står för efterrätten, ett vinnande koncept ;-)
Men innan det blir dags för roligheter ska det städas, något som kan vara ganska kul ibland. Jag har kaffe i magen och härlig musik i högtalarna. Perfekt kombo!

tisdag 1 oktober 2013

Jag lever..!

Det är myyyyyycket nu, skolan krånglar och ingen känns speciellt behjälplig längre. Hata högskola!
Sen är det enda jag har på hjärnan nu är mitt kommande mysiga rum. Idag anländer en skön säng och om två veckor kommer två bigboys i storlek XXL ( Fatboy med annat namn). Jag kommer med andra ord få det rummet jag drömt om sen jag var liten, ett riktigt mysrum! Massor utav tända ljus, en kopp te och en bra bok i sällskap av mina nya säckar. Love it!